Vaknade och gick ut på altanen.
Man hör hur livet en måndagsmorgon börjar vakna till full aktivitet. Det finns ett stilla sorl från bilar på stora vägen 2 kilometer bort. Det kommer någon enstaka bil som har bråttom på vägen alldeles bakom järnvägen som gränslar vår tomt. Man hör det enformiga twittrandet från småfåglarna i buskarna. Solen börjar värma och det känns nästan som vintern inte orkar komma tillbaka
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar