Corona 70+ och vara isolerad från omvärlden

Att vara 70+ och inte få träffa sina barn, barnbarn, affärer, andra tillställningar.

Det är inte bra i längden, vi har lite tur som är två, en har körkort så vi kan förflytta oss.
Vi åker ut varje dag och tar med eftermiddagskaffe.
Jag har seglad Optimistjolle nu i flera dagar, frugan följer med och löser typ korsord.
Men tänker på alla dem som är ensamma instängda i några rum, utan några levande djur,
bara sitta och titta på dumburken eller lyssna på radion i tid och otid kan inte vara speciellt närande.

Det har blivit en dröm för många 70+ att få köpa en pizza, blanda sej med andra.

Våra myndigheter skulle kunna försöka få igång lite aktiviteter, 70+ behöver inte vara förbrukade,
många klarar av mycket, medan andra mår sämre. 
Själv är jag en arbetande guldsmed, en guldsmed klarar av många praktiska saker som folk i allmänhet inte har en aning om. Det är otroligt mycket som vi kan åtgärda eller laga.
Guldsmedsyrket borde i dag räknas till kulturarbetare, de höga skatterna i förhållande till låglöneländerna är alldeles för stor, så det är omöjligt att kunna leva på det klassiska i dag.
Jag åtgärdar minst en sak som andra kastar till "återvinningen" varje dag, det gynnar miljön.
Ingen verkar ha tänkt på det alternativet, det är åter på ropet med EL till allt.
Elfordon har kommit och gått under alla år, metanolen är slut på mackarna, vad blev det av de bilarna? Gasol var toppen ett tag, de bilarna finns inte längre. Vätgas kan vi glömma så länge vi inte kan få fram den enkelt. Har byggd vätgasagregat och haft i mitt jobb, men den elaka lågan skadar mina ögon, dock ett otroligt bränsle för finmekanik, guldsmeder, silversmeder, hantverkare m.m 
Jag blir så trött på att folk är ett flockdjur, och media hänger på allt för att skaffa snabba inkomster ute tanke på vår natur, det bara snackas, pratas om enkla lösningar som folk går på och betalar för, och som inte håller i längden.